Ja... Då satt man här igen med svullen hals och ett jävla humör. Varför? Varför alltid jag? Jag som hade så mycket energi att bli av med. Jag får panik när jag inte tränar, det är nästan som en drog.

Men jag har varit på apoteket och köpt Echinagard, så det är väl bara till att hoppas på det bästa. Om jag har tur är jag tillbaka på träningen om några dagar igen.

Nu har jag en ledig eftermiddag och den ska jag spendera med att ... Ja? Vad gör man egentligen när man är ledig?  Kanske fixa min cykel som står nere i källaren och skriker efter lite omtanke och beröring?

Då var det söndag igen... Men jag har faktiskt haft en bra helg. Fredagen var det jobb som vanligt, men igår fick jag den stora äran att vara ledig. Det firade jag med en tur till Ullared! Whoho. Mycket shopping och folk! Man var ju med om en och annan kundvagnsstrid...På kvällen träffade jag några vänner som jag inte har träffat på länge. Jag har verkligen saknat dem! Jag kommer inte ihåg sist jag skrattade så mycket. Vi körde runt i min kompis bil och jag njöt av varje sekund av min lediga tid. Vi gjorde en del saker som man gör när man precis har fått körkort... Jag vara bara så glad över att sitta bredvid och inte ha något som helst vettigare för mig. Jag var bara en 17-åring som umgicks med mina vänner, utan att ha något annat att bry mig om. Inget jobb, ingen träning ingen skola. För vissa är det en självklarhet att träffa sina vänner varje helg. Men för mig är det inte det. Så idag blir det att prata med chefen om lite mer ledighet.

Wish me good luck.

Då var man uppe med tuppen idag... Men ska inte klaga, det var riktigt skönt med ett morgonpass, speciellt under skoltid. Nu sitter jag hemma och myser med en kopp kaffe innan jag ska bege mig till skolan igen. Ska ha engelska B sen idrott. Där det har ryktats om ett fyspass. Vilket innebär att jag kommer att köra tre pass idag, ska nämligen till klubben ikväll och träna igen. Min kondition kommer att skjuta i höjden om jag fortsätter såhär.

Äntligen så fick jag också träna! Skönaste på länge. Skulle börja lugnt, men det sket sig. Slängdes in i ett fyspass med medicinbollar och annat trevligt. Vad kan jag säga? I just love it. Hinner inte skriva mycket mer, ska nämligen upp klockan 6 i morgon... Som sagt, är ingen morgonmänniska, men vad gör man inte för träningen. Ett morgonpass ska bli ganska så skönt, hoppas jag haha.

Jag hör verkligen hemma i boxningslokalen. Var där en liten idag stund för att få några papper påskrivna angående mitt val av specialidrott (det vill säga boxning på schemat).

När jag satt där och tittade på när de andra tränade kände jag dels, hur avundsjuk jag var över att de fick träna men inte jag, men också hur glädjen spred sig i min kropp. Jag älskar verkligen att vara på klubben. De gula väggarna med de svarta boxningssäckarna får mig att känna mig hemma. Innanför dem väggarna har jag gråtit av frustration, känt glädje över mina framsteg och alltid upplevt trygghet. Där inne får man en känsla av att allting är möjligt och den känslan följer med en därifrån.

Det enda jag vill just nu är att få träna. Jag står inte ut med att ha ont i halsen längre. Om det finns någon högre makt runt omkring eller någonstans, snälla rar du/ni gör så att jag blir frisk!

Egentligen är 8 dagar utan träning inte så farligt, om man tänker på hur mycket jag brukar träna. Men just nu känns det som en evighet sedan jag fick ha på mig mina boxningshandskar och känna svetten rinna längs min rygg. Blir snart tokig. Dumma förkylning! Får se det som en chans för min kropp att vila lite, om man nu ska var positiv...

Igår när jag satt vid min datorn och nästan hostade upp alla mina kroppsdelar kom jag och tänka på hur mycket jag egentligen saknar mina vänner.

Jag är verkligen jätteglad över mitt jobb. Det är bra lön och bra arbetskollegor. Men att jobba varje helg är väldigt krävande. Jag går i skolan mån-fre och där i mellan kommer en hel del träning också in, och på helgen är det jobb. Jag kommer inte ihåg när jag träffade mina vänner senast. Innan hade vi tjejkvällar och ibland var vi blandade hur som helst, vi hade så himla roligt!

Jag saknar tiden då man inte hade så mycket ansvar. Tiden innan gymnasiet, tiden innan allt jobbande, tiden då allt inte var så väldans viktigt. Det är väl såhär att bli äldre. Man har en massa ansvar och får ofta sätta sig själv i andrahand. Nu låter det nästan som jag är trettio år, och jag har inte ens fyllt arton än... Det jag vill få fram är att jag nog hade mått bra av en dag ledigt från jobb för att träffa mina vänner. Nu är det dåligt att jag är en anonym bloggare, för jag hade så gärna velat att de hade läst detta...

När man har klättrat på alla väggarna i sitt hem finns där inte så mycket kvar att göra.

Doktorn har näst intill förbjudit mig att träna. Jag vet att det är för mitt eget bästa, men varenda cell i min kropp vill springa till klubben och köra ett hårt pass...

Det svider i ens boxarhjärta att man inte kan träna.

Bakterierna som härjar har inte bara beslagtagit min kropp, många i skolan är också extremt förkylda, och nu ligger även systern min nerbäddad i sängen.

Jag får inte träna, men jobba är okey. Eller ja, egentligen inte. Men man har inte så mycket val när det behöver en :/ Jag får helt enkelt hoppas på en lugn dag på jobb...

Nu ska jag återigen dricka ett glas med c-vitamin.

See you later ;)